Kryptovalutor har på några år gått från någonting som enbart diskuterades på olika forum online, till att vara en självklar och viktig del av den finansiella världen. Idag så kan man ofta se information och nyhetsartiklar om hur Bitcoins pris har sjunkit eller stigit, och människor från alla delar av samhället är intresserade av kryptovalutor som investeringar. All den här utvecklingen hade inte varit möjlig utan Blockchain, eller blockkedja på svenska.
Kryptovärlden är full utav termer och saker att hålla reda på. Plånböcker, olika växlingskurser och framför allt blockkedjor. För den som inte är särskilt tekniskt lagd, eller som inte tidigare har sysslat med krypto i en större utsträckning, så kan det verkligen vara en djungel att navigera sig igenom all information som finns online.
Och det finns gott om information att hämta. Problemet är att denna oftast är skriven och inriktad till folk som redan har en grundläggande förståelse för kryptovalutor och blockkedjor. I den här texten så kommer vi att förklara vad en blockkedja är för någonting, hur tekniken är uppbyggd samt hur detta gör det möjligt att skapa digitala valutor som är omöjliga att kopiera eller förfalska.
Idag så finns det en lång rad olika kryptovalutor och det är många som är intresserad av att investera i scenen genom att köpa Dogecoin, Bitcoin eller Ethereum.
Blockkedjor – en kort summering
En blockkedja är ett krypterat och decentraliserat nätverk som gör det möjligt att snabbt och säkert skicka transaktioner eller information direkt mellan användare och användare. Den första blockkedjan kontextualiserades och utvecklades under 2008 och lanserades sedan 2009 tillsammans med Bitcoin.
Blockkedjeteknik gör det möjligt att skapa information och digitala signaturer som verifieras av användare på nätverket och blir därmed omöjliga att förfalska eller kopiera. När någon talar om en blockkedja så är det alltså detta som de i första hand refererar till.
Hur fungerar blockkedjan?
Blockkedjan är också en databas. Men till skillnad från en traditionell databas så förvarar blockkedjor informationen i just block. Ett block kan bara ta in och spara en viss mängd information innan det blocket stänger. När ett block är stängt så hakar det sedan fast i det blocket som föregick det.
Just att informationen och blocken hakar i varandra är vad som gör blockkedjan så säker. I och med att alla block sitter ihop och skapar en kedja så kan man se all information, men den kan inte redigeras. All data sparas och får en exakt tidsangivelse. Det är på så sätt möjligt att gå tillbaka i kronologin och se alla transaktioner som har gjorts sedan Bitcoin först lanserades.
Vad är målet med en blockkedja?
Målet med en blockkedja är att lagra och distribuera digital information utan att behöva använda sig utav en tredje part. Vissa blockkedjor har även skapats specifikt för att kunna husera en kryptovaluta.
Hashinformation
En hash inom blockkedjor är den informationen som används för att identifiera ett block på blockkedjan. Den här genereras genom att datorer på nätverket löser oerhört invecklade matematiska uträkningar. All information som finns i blocket är sammankopplat med hashnummret.
När en transaktion görs på blockkedjan så får den ett specifikt hashnummer som är kopplat till den specifika transaktionen. Denna tas fram av tusentals andra datorer på nätverket och verifieras därigenom.
Är blockkedjor säkra?
Blockchain är säkert på grund utav en rad olika anledningar. Den första är att all information alltid sparas linjärt och kronologiskt. Alla nya block som skapas läggs alltid till på slutet utav blockkedjan och det är efter det inte möjligt att gå tillbaka och radera eller redigera information i ett tidigare block. Detta är på grund utav att hashnummret är verifierat genom andra användare av nätverket. Om någon går tillbaka och ändrar på informationen så skulle även hashnummret ändras, vilket direkt skulle upptäckas av nätverket, och informationen skulle återgå till vad det var tidigare.
Information går direkt från användare till användare
En sak som gör blockkedjor så unika, och säkra, är att informationen går direkt mellan användare och användare. Detta är något som vi kommer att återkomma till flera gånger i den här texten men är vad som gör nätverk som använder sig utav blockkedjeteknik så användbara.
Detta kan bäst förklaras genom ett exempel. På ett traditionellt nätverk så skickas informationen från en användare först till en central server eller liknande. Informationen tar sig sedan vidare från servern till användaren som ska motta informationen. Detta leder till att ägaren av servern då har möjlighet att läsa av informationen. Detta händer i de allra flesta fall inte, men det är ändå en möjlighet som finns.
Genom att använda sig utav ett nätverk på blockkedjan så kan information, eller kryptovalutor i det här fallet, gå direkt från användare till användare. De blir då de enda som har kontroll över informationen, även om andra användare kan se att transaktionen har ägt rum
Fördelar med att använda sig utav en blockkedja
Det finns en lång rad fördelar och nackdelar med att använda sig utav en blockkedja. I och med att nätverket sköter alla transaktioner och verifiering så krävs det inga människor för att dubbelkolla information. På så sätt så blir det ett väldigt billigt sätt att hantera komplex och känslig information. Det blir också säkert eftersom all risk för mänskliga fel helt och hållet elimineras.
Decentraliseringen gör det också svårt, nästintill omöjligt, att påverka informationen utifrån. För att göra det så hade det krävts att en användare kontrollerade 51% av alla block för att på så sätt vara i majoritet.
Nackdelar med blockkedjor
Nackdelarna med blockkedjor är i dagsläget att de inte klarar av att hantera en massiv mängd transaktioner per sekund. Ett nätverk som sköter transaktionerna för exempelvis betalkort har kapaciteten att hantera tiotusentals transaktioner varje sekund. I och med att varje transaktion på blockkedjan måste verifieras så tar det i regel mycket längre tid.
Samtidigt så går det inte att undvika att blockkedjor i dagsläget också kan användas av kriminella nätverk som vill skicka pengar anonymt. Även om det går att se att transaktion har gjorts så är det ofta omöjligt att koppla en person till en specifik användare.
Kryptovalutor
Kryptovalutor är det som de allra flesta tänker på när de hör ordet blockkedja. Kryptovalutor hade nämligen inte varit möjligt i sin nuvarande form utan att använda sig utav blockkedjor. Den första och största kryptovaluta, Bitcoin, lanserades 2009 och sedan dess så har det blivit ett vanligt investeringsverktyg bland privatpersoner såväl som finansiella institutioner.
Bitcoin
Bitcoin är som vi tidigare har nämnt den största och populäraste kryptovalutan som finns på marknaden idag och det var här som allting startade. Även om många hade teoretiserat om digitala valutor på ett nätverk så var det personen eller gruppen Satoshi Nakamoto som först lyckades med att skapa en blockkedja. Nakamotos mål var att skapa en valuta som var helt säker, baserades på en användare till användare (P2P) teknik samt som var helt utan påverkan från tredje part.
När Bitcoin först såg dagens ljus så delade Nakamoto med sig av sitt nya projekt på ett obskyrt webbforum för människor som var intresserade av kryptografi. Många trodde först att han skämtade, då detta var lite som att berätta för en arkeolog var Alexander den Store ligger begravd. Så många hade teoretiserat kring detta och gjort sina egna försök utan att lyckas.
Men Satoshi Nakamoto hade lyckats. Sedan dess så har Bitcoin tagit steget in i finansvärldens finrum och idag så är det en naturlig del av det ekonomiska landskapet. Bitcoin har också blivit så mycket mer än bara en digital valuta och idag så köper de flesta Bitcoin i investeringssyfte snarare än för att använda det vid transaktioner.
Decentralisering
Som vi tidigare har nämnt så är alla blockkedjor decentraliserade. Detta är också jätteviktigt för många kryptoutvecklare och en stor del av det som tilltalar många kryptoanvändare. Hela idén med kryptovalutor är att användare själva ska vara de enda som har kontroll över sina tillgångar. Det finns inte heller någon centralbank för exempelvis Ethereum och Bitcoin, utan priset på valutorna fluktuerar på ett liknande sätt som aktier eller råvaror.
Tanken bakom decentraliseringen är att ge människor mer kontroll över sina tillgångar, samtidigt som man minskar insynen över människors förehavanden. Användare på blockkedjan kan skicka krypterad information direkt till varandra utan att den först behöver studsa på en server eller hos en bank.
Decentraliseringen fungerar på så vis att det inte finns någon specifik server eller användare som har administrationsmöjligheter. Genom att sprida ut informationen till alla datorer som finns på nätverket så hade man behövt kontroll över alla datorer för att kunna förändra block som redan har sparats i kedjan. Om en hackare hade velat korrumpera någon data så hade detta enbart gjorts på hackarens upplaga av blockkedjan, medans de andra användarnas hade varit intakt.
Andra användningsområden för blockkedjeteknik
Men det är inte bara vid kryptovalutor som behovet för ett krypterat och säkert nätverk behövs. Även om tekniken fortfarande är i sin linda så är det ändå många innovativa människor som har hittat gott om användningsområden för blockkedjeteknik.
Ett utav dessa användningsområden är sjukvården, ett område där blockchain just nu utreds för fullt. I Sverige så är det Karolinska som står i spetsen för blockkedjerevolutionen. På Karolinska så utreder man möjligheterna att använda sig utav en blockkedja för att dela information och journaler. På så sätt så skulle patienter kunna ta del av sina journaler på ett säkert sätt, oavsett var de befann sig någonstans.
Men många finansiella institutioner har också börjat att undersöka hur man kan använda sig utav blockkedjan i andra aspekter av samhället. Många förutspår att det kommer finnas enorma pengar att hämta de kommande åren, och trots att blockkedjor redan är en miljardindustri så spås tillväxten framöver bli enorm.
Blockkedjor som ett potentiellt sätt att rösta på
Men blockkedjor kan också vara ett sätt att införa digitala röstsystem. På grund utav en lång rad olika anledningar så är det idag inget land som använder sig av digitala röster för att sköta sina demokratiska val. Blockkedjor är ett sätt som det skulle kunna vara möjligt på.
Ett sätt hade varit att alla röstberättigade invånare får ett mynt eller digital röstsedel. Denna röstsedel skickas sedan till en digital adress på blockkedjan. Varje parti hade då fått en egen adress och den som har fått flest röstsedlar vinner valet. Genom blockkedjan så hade det varit mer eller mindre omöjligt att fuska. Detta är enbart ett tankeexperiment, men kan mycket väl vara verklighet ett antal år i framtiden.
Blockkedjor går alltid att lita på och kan vara ett alternativ till traditionella banker
Blockkedjor går alltid att lita på. Informationen som finns i dess informationsström går som vi har nämnt vid flera tillfällen inte att påverka. Detta leder till att man kan vara den enda som har kontroll över sina egna pengar. Detta kan då erbjuda ett fullgott alternativ för medborgare i länder där korruption är vanligt, eller där bankväsendet lämnar mycket att önska.
Kommer blockkedjor att ersätta banker?
Om du har läst om krypto på olika internetforum så är det inte helt omöjligt att du har tagit del av åsikten om att banker helt och hållet kommer att ersättas utav kryptovalutor och blockkedjor. Detta är någonting som så gott som alla finansiella experter motsätter sig kraftigt. Idag så är banker oerhört mycket mer än enbart en plats att förvara sina pengar på, och är ofta gamla, anrika och mäktiga institutioner som spelar en nyckelroll i ett lands ekonomi.
Men blockkedjor och kryptovalutor kan absolut tvinga banker till att utvecklas. Att vara den enda som har kontroll över sina pengar kan låta trevligt i teorin, men faktum är att banker trots allt är oerhört säkra med dagens mått mätt. Om någonting går fel kan man också få hjälp av banken, någonting som inte är möjligt om man råkar ut för lurendrejeri eller liknande på blockkedjan.
Hur många blockkedjor finns det?
Att svara på den här frågan är mer eller mindre omöjligt då siffran ständigt förändras allt i takt med att fler och fler företag och verksamheter får upp ögonen för vad blockkedjeteknik kan föra med sig för fördelar. I skrivande stund så är det uppskattat att det finns runt 10 000 olika blockkedjor som huserar kryptovaluta, medan det finns ett hundratal blockkedjor som har en annan inriktning.
